Partíkula elementár

Iha fízika partíkula sira-nian, partíkula elementár ida ka partíkula fundamentál ida mak sai partíkula subatómika ida lahó subestrutura, ou seja, nia la hetan haheker hosi partíkula seluseluk.[1] Iha ohin loron, ema sira konsidera katak partíkula elementár sira mak sai fermiaun fundamentál sira (kuark sira, leptaun sira, antikuárk sira no antileptaun sira), "partíkula sira matéria nian no antimatéria nian" jeralmente; no mós bozaun fundamentál sira (bozaun sira kalibre nian no bozaun Higgs nian), "partíkula sira forsa nian" jeralmente, hirak-ne'ebé medeia forsa sira entre fermiaun sira.[1] Partíkula ida-ne'ebé hakohak partíkula elementár rua ka liu hetan naran partíkula komposta.

Matéria ordináriu hetan haheker hosi átomu, hirak-ne'ebé, horiuluk liu, ema sira konsidera partíkula elementár sira —defaktu, ἄτομος ho lia-gregu lakin katak "indivizivel"— biar átomu nia ezisténsia kontroversu to'o tinan 1905 aprosimadamente, falisá fíziku mahuluk balu haree molékula sira nu'udar iluzaun matemátiku sira no mós matéria nu'udar katetek hosi enerjia afinál.[1][2] Fíziku sira identifika kosntituinte subatómiku sira átomu nian dala uluk iha hun tinan sira-nian 1930: eletraun no protaun, hamutuk ho fotaun, partíkula radiasaun eletromagnétika nian.[1] Iha tempu ne'e, tato'ok resente mekánika kuántika nian altera daudaun konsesaun partíkula sira-nian radikalmente, falisá partíkula ida bele atravesa kampu ida aparentemente nu'udar laloran, paradoksu ida-ne'ebé sei sees haklaken satisfatóriu.[3][4]

Hakat teoria kuántika, ema hetan tiha katak protaun sira no neutraun sira hakohak kuark sira, kuark ap sira no kuark daun sira, hirak-ne'ebé ema konsidera partíkula elementár oras ne'e.[1] No iha molékula nia laran, eletraun nia grau faforuk tolu (karga, espín no orbitál atómiku) bele haketak an ho kuazipartíkula tolu (olaun, espinaun no orbitaun), hakat funsaun laloran nian.[5] Maibé, eletraun foruk ida (ou seja, eletraun ida-ne'ebé la orbita núkleu atómiku no, portantu, nia la iha dadukak orbitál) mosu fahe-labelek no ema haree nia nu'udar partíkula elementár.[5]

Hale'u tinan 1980, konsiderasaun partíkula elementár nian nu'udar elementár, ou seja, nu'udar substánsia nia konstituinte dahikus, hetan deskarte majoritáriu ba atitude prátiku liu,[1] ida-ne'ebé hetan inkorporasaun iha Modelu Padraun fízika nian partíkula sira-nian, buat sá maka hetan hatene nu'udar teoria esperimentál ho susesu boot liu hotu hosi siénsia.[4][6] Elaborasaun sira no teoria sira aleinde Modelu Padraun, hakohak tiha supersimetria, duplika númeru partíkula elementár sira-nian no mós supoin katak partíkula koñesidu ida-idak dulur ho "lalatak" nia maluk boot liu loos,[7][8] biar ese-partíkula hotu-hotu ne'e hela deskoñesidu.[6][9] Hafoin ne'ebá, bozaun elementár ne'ebé media gravidade, gravitaun, hela ipotétiku.[1] Mós, nu'udar ipóteze sira indika, espasu-tempu hetan kuantifikasaun provavel; ne'eduni, espasu-tempu sira-nia "atomu" sira rasik eziste provavelmente.[10]

Nota sira no referénsia sira edita

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 Braibant, Sylvie; Giacomelli, Giorgio; Spurio, Maurizio (2012). [Particles and Fundamental Interactions: An introduction to particle physics] (edisaun daruak) (ho lia-inglés). Springer. ISBN 978-94-007-2463-1.
  2. Newburgh, Ronald; Peidle, Joseph; Rueckner, Wolfgang (2006). "Einstein, Perrin, and the reality of atoms: 1905 revisited" (PDF) (ho lia-inglés). [American Journal of Physics]. 74 (6): 478–481. Bibcode:2006AmJPh..74..478N. doi:10.1119/1.2188962. Arkivadu hosi PDF orijinál iha loron 3 agostu nian tinan 2017. Konsultadu iha loron 17 agostu nian tinan 2013.
  3. Weinert, Friedel (2004). The Scientist as Philosopher: Philosophical consequences of great scientific discoveries (ho lia-inglés). Springer. pp. 43, 57–59. Bibcode:2004sapp.book.....W. ISBN 978-3-540-20580-7.
  4. 4,0 4,1 Kuhlmann, Meinard (iha loron 24 fulan-Jullu tinan 2013). "Physicists debate whether the world is made of particles or fields – or something else entirely" (ho lia-inglés). Scientific American.
  5. 5,0 5,1 Merali, Zeeya (iha loron 18 fualn-Abríl tinan 2012). "Not-quite-so elementary, my dear electron: Fundamental particle 'splits' into quasiparticles, including the new 'orbiton'" (ho lia-inglés). Nature. doi:10.1038/nature.2012.10471.
  6. 6,0 6,1 O'Neill, Ian (iha loron 24 fulan-Jullu tinan 2013). "LHC discovery maims supersymmetry, again" Archived 2016-03-13 iha Wayback Machine. (ho lia-inglés). Discovery News. Konsultadu iha loron 28 fulan-Agostu tinan 2013. Erro de citação: Código <ref> inválido; o nome "O'Neill" é definido mais de uma vez com conteúdos diferentes
  7. "Unsolved mysteries: Supersymmetry" (ho lia-inglés). The Particle Adventure. Berkeley Lab. Konsultadu iha loron 28 funan-Agostu tinan 2013.
  8. Revealing the Hidden Nature of Space and Time: Charting the Course for Elementary Particle Physics (ho lia-inglés). National Academies Press. 2006. p. 68. Bibcode:2006rhns.book....... ISBN 978-0-309-66039-6.
  9. "CERN latest data shows no sign of supersymmetry – yet" (ho lia-inglés). Phys.org. Iha loron 25 funan-Jullu tinan 2013. Konsultadu iha loron 28 funan-Agostu tinan 2013.
  10. Smolin, Lee (Feb 2006). "Atoms of Space and Time" (ho lia-inglés). Scientific American. Vol. 16. pp. 82–92. doi:10.1038/scientificamerican0206-82sp.