Aragaun: diferenças entre revisões

Conteúdo apagado Conteúdo adicionado
Xqbot (diskusaun | kontribuisaun)
k bot tau tan: krc:Арагон; mudanças triviais
Liña 7:
Tolu unidade fiziográfiku bele naketak: foho Pireneus, foho-leet Ebru nian no Sistema foho-oan Ibériku.
 
* ’’Pireneus Aragaun-oan’’ korresponde bá Pirineus sentrál; Sira nia karaterístika importánsia sektor aksiál nian no, portantu, banda kloot materiál paleozoiku nian ho forma krukut no fatuk metamorfiku nian. Foho liu aas hela iha ne’e: Balaitús ka Tutun Mouru nian (‘’Pico del Moro’’) (3.151 m), [[Viñamala]] (3.303 m), Foho Nalakon (‘’Monte Perdido’’) (3.355 m) no Aneto (3.404). Foho-feet lonjitudinál, iha ne’ebé foho-feet Jaca nian naforma no tuir hosi kanál Berdún nian, haketak sektor aksiál ne’e Prepireneu nian. Foho Prepirineu, nadezenvolupa tebetebes, nakonstitui ho materiál tersiáriu, espesialmente kalkareu ho interkalasaun margozu. Elevasoens ruma sobresai hanesan Peña. Loarre, Caballera, Gabardiella, Guara, etc...
* Foho-leet Ebru nian, entre Pireneus no Sistema Ibériku, ho dispozisaun simétriku hosi sorin ba sorin eixu sentrál nian, mota Ebru. Iha ida-idak sorin sistema terrasus kuaternáriu nian tahu nian no seixu naeskalona ne’ebé tutan ho ain foho nian nakonstitui hosi materiál detrítiku sira natau hosi mota sira basia nian Ebru nian. Konjuntu ne’e material kuaternáriu sira nian, ne’ebé taka, iha balun, tersiárius posteosénikus (konglomeradus iha ninin no iha marjens, jesus no masin sira iha laran), tomak, postorojéniku.
* Sistema Ibériku iha balun meridionál liután Aragaun nian. Tutun ruma sira ultrapasa metru 2000, hanesan Moncayo (metru 2.313) no Peñarroya (metru 2.019). Fatin ne’e iha formas nafó hosi dobras no hosi fallas iha kuarzitas leten, granitus no kalkárias toos, retokes ki’ik orijinadu hosi glasiares kuaternáriu.
 
Mota Pireneus-oan sira, kaudalozu liután no ho enxentes iha époka derretimentu nian neve nian, iha dezakordu ho importante menus no rejime torrensiál nian foho prepirenaiku sira nian no kordilleira Ibérika nian. Mota [[Ebru]] koletor boot sistema hotu ne’e nian. Kaudal klaran Ebru nian iha [[Saragosa]] metru kúbiku 243,9 hosi segundu, maibé iha enxentes maka’as hori Outubru ba Marsu.
Liña 20:
Segundu Estatutu Autonomia nian Aragaun nian, instituisaun haat forsa polítiku nian Aragaun:
 
* Parlamentu Aragaun nian.
* Prezidente Governu nian: xefe ezekutivu nian. Daudaun Prezidente Governu nian [[Marcelino Iglesias Ricou]] [[PSOE]] (Partidu Sosialista Obreiru Españól) nian ne’ebé okupa kargu hori 2 Agostu nian 1999 nian. Vise-prezidente Ángel Biel, Partidu Aragaun-oan nian, ho ne’ebé Marcelino partilla aliansa governu nian Aragaun nian, hafoin elesoens 2003 nian.
* Deputasaun Jeral Aragaun nian ka Governu Aragaun nian: órgaun governu nian konformadu hosi prezidente no ministrus. Dezempeña [[forsa ezekutivu]] komunidade nian.
* ’’Justicia’’ Aragaun: Soridor loos sira nian no liberdades sira nian emar nian.
 
Alendisu, órgaun konsultivu rua: Kunsellu Ekonómiku no Sosiál Aragaun nian, no Komisaun Loos-oan Asesór.
Liña 31:
Aragaun nafahe iha provínsia tolu:
 
* [[Ueska (provínsia)|Provínsia Ueska nian]] (iha [[lia-españól|españól]] ‘’Huesca’’, iha [[lia-aragonés|aragonés]] ‘’Uesca’’ no iha [[lia-katalaun|katalaun]] ‘’Osca’’).
* [[Teruél (provínsia)|Provínsia Teruél]] (iha [[lia-españól|españól]] ‘’Teruel’’, iha [[lia-aragonés|aragonés]] ‘’Tergüel’’ no iha [[lia-katalaun|katalaun]] ‘’Terol’’).
* [[Saragosa (provínsia)|Provínsia Saragosa]] (iha [[lia-españól|españól]] no iha [[lia-aragonés|aragonés]] ‘’Zaragoza’’ no iha [[lia-katalaun|katalaun]] ‘’Saragossa’’).
 
[[Imajen:Varietats lingüístiques de l'Aragó.png|thumb|Variedades linguístiku Aragaun nian]]
Liña 341:
[[ka:არაგონი]]
[[ko:아라곤 지방]]
[[krc:Арагон]]
[[kw:Aragon]]
[[la:Aragonia]]